GRIKOL är ett nytt halkbekämpningsmedel som är utvecklat av det ryska forsknings och produktionsinstitutet NPO Rosdornii i Moskva. Produkten är ett tillsatsmedel för asfaltbetong bestående av 80% NatriumKlorid (NaCl), 10% CalciumKlorid (CaCl2) och 10% Siakor.

Det unika med Grikol är dess komponent Siakor som är en ogiftig brandsäker kiselorganisk förening i pulverform med frysningstemperatur -50 grader. Siakor är inhibitor mot korrosion och kan även användas självständigt som vattenavvisande och korrosionshämmande medel. Siakor ger kloriderna extra avisningseffekt och minskar korrosionåverkan genom att binda friställda klorider från GriKol och bilda en olöslig förening med dessa.

Grikol är framställt för att förhindra isbildning på vägar och används som en tillsats när asfalten blandas. Grikol används i det övre lagret av asfalten enligt traditionell teknologi.

Grikol har en stabil anti-is effekt i temperaturer mellan 0° till -5 och förhindrar därmed isbildning när temperaturerna börjar falla. Vid lägre temperaturer förhindrar även Grikol att is och komprimerad snö fryser fast i asfalten, detta underlättar kraftigt för plogbilarna.

GRIKOL:

Kostnaderna för att använda GRIKOL i vägbeläggningen kompenseras redan första året igenom minskat vägunderhållningsarbete med is-avvisande-medel, ökad trafiksäkerhet (mindre olyckor), minskad korrektion på fordon samt en renare miljö.


Teoretisk bestämning av saltutsläpp på en GriKolbeläggning

Följande relation gäller för saltutsläpp:
(antal fordon)*(frekvens av dubbade fordon)*
(gram bortnött vägbeläggning per km dubbat fordon)*(halt GriKolsalt inblandning)

Bakgrund till använda siffror:

Beräkning av saltutsläpp per 1000 ÅDT, kilometer körfält och vintersäsong:
1000*180*0,35*5*0,027=8505 gram (nötning från odubbat är försummad)
Beräkning av saltutsläpp per 1000 ÅDT, kvadratmeter körfält och vintersäsong:
1000*180*0,35*5*0,027/(1000*3,5)=2,43 gram (nötning från odubbat är försummad)
Beräkning av saltutsläpp per 1000ÅDT, kvadratmeter körfält och helår:
2,43+(1000*185*1,0*0,05*0,027)/(1000*3,5)=2,50 gram

Reflektion på beräkningarna av saltutsläpp

Det finns en del osäkra parametrar i ovanstående beräkningar, som tex nötningen. Uträkningarna ger dock en klar indikation på storleksordningen av saltutsläppet.
Det blir även klarlagt att saltutsläppet är direkt proportionerlig till trafikmängden, frekvens dubbtrafik och GriKolhalt i asfalten.


Beräkningsresultatet ska jämföras med de saltmängder som har varit vanliga under gångna år. Enligt uppgift från Lennart Karlström på Stockholm Entreprenad var mängden salt som spreds ut under vintersäsongen 93-94 i Stockholm i genomsnitt 507 gram per kvadratmeter. Om man räknar att det i snitt handlar om ca 10.000 ÅDT i trafikbelastning i Stockholm stad får man enligt ovan 25 gram salt per kvadratmeter och år med GriKolasfalt. Dvs en tjugondel i saltutsläpp. Vi brukar ange att man minskar saltutsläppet till en tiondel, då inryms även en del kompletteringssaltning.

En ytterligare frågeställning som uppkommer är hur långt de relativt låga saltmängder som framnöts i GriKolasfalt, kan räcka ur avisningssynpunkt?
Här tror jag endast fältmässiga mätningar med ”friktionsbil” ger tillförlitliga uppgifter om de verkliga förhållandena. För att få en grov uppskattning kan man dock göra nedanstående förnuftmässigt teoretiska resonemang.

Teoretisk bestämning av avisningsförmåga på en GriKolbeläggning

Bakgrundsresonemang till använda siffror:

Beräkning av mängden GriKolsalt som är frilagt i vägytan
men fortfarande bundet i Bitumen:
0,03*0,001*2.350*0,03=2,1g/m²

Reflektion på beräkningsresultatet av avisningsförmåga

Ovanstående värde förutsätter att ingen urlakning sker av de frilagda saltkornen. Det kan vara troligt i viss mån eftersom det hela tiden nöts fram nya saltkorn och Siakoren i GriKolen har förutom fryspunktnedsättande effekt en fuktavvisande egenskap som motverkar urlakning.
Värdet på 2,1g/m² ska jämföras med uppgiften, givna av Lennart Axelsson VV, att det krävs 5-10g/m² då vägytan har en vattenmängd på 0,1mm (ger 5-10% saltlösning) för att det ska finnas en tillräcklig avisande förmåga.
Andra faktorer som påverkar avisning och friktion är:

Läs mer under "Användning".